I dokumentärfilmen Vi bara drömde, regisserad av Lena Lucki Stein, får vi följa hennes återbesök i Ulan Bator, Mongoliets huvudstad, där hon bodde med sin familj under 1960-talet. Genom att kombinera gamla minnen med nutida bilder, skapar filmen en stark känsla av nostalgi och reflektion över tidens gång. Lucki Stein utforskar inte bara sina egna barndomsminnen utan även hur staden och dess invånare har förändrats genom åren. Rollistan i Vi bara drömde inkluderar både hennes familjemedlemmar och lokala personer som ger en djupare förståelse för den kulturella och sociala kontexten i Mongoliet.
Teman som identitet, minne och förändring är centrala i filmen, vilket gör att den inte bara handlar om en personlig berättelse utan också speglar större samhälleliga frågor. Recensioner av filmen har ofta berömt dess förmåga att fånga komplexiteten i att återvända till en plats som bär på så många minnen. Genom att titta på Vi bara drömde får publiken en inblick i både det förflutna och nutiden, vilket skapar en stark koppling till de universella känslor av längtan och tillhörighet som många kan relatera till.