Vaxdockan är en svensk film från 1962 som utforskar teman kring ensamhet och kärlek på ett ovanligt sätt. Berättelsen följer Lundgren, en ensamstående nattvakt som blir besatt av en skyltdocka. Han tar dockan hem, klär den och skapar en fantasivärld där de kan kommunicera. Denna oväntade relation väcker misstankar hos hans grannar, vilket leder till en dramatisk konfrontation. Lundgrens desperation och känslor för dockan driver handlingen framåt, och hans försök att göra sig av med den resulterar i en ännu mer komplex situation.
Rollistan i Vaxdockan inkluderar Per Oscarsson som Lundgren och Gio Petré som skyltdockan, vilket ger filmen en stark dynamik. Filmen har fått blandade recensioner, men den bjuder på en unik inblick i människans psyke och hur kärlek kan manifesteras på oväntade sätt. Genom att titta på Vaxdockan får vi en känsla för den tidens samhälle och dess syn på relationer, samt en reflektion över vad som är verkligt och vad som är illusion. Denna film är en intressant del av svensk filmhistoria och fortsätter att fascinera publiken med sin udda berättelse.