Gud Fader och tattaren, som senare fick titeln Tattarblod, är en svensk dramafilm från 1954, regisserad av Hampe Faustman. Filmen kretsar kring David Vallander, en ung skogsarbetare som tillsammans med sin familj arrenderar en gård i Värmland. Till en början tas de emot väl av grannarna och ortsbefolkningen, men situationen förändras när rykten om Davids far, den ökände hästhandlaren Mördar-Frasse, börjar spridas. Detta skapar spänningar och fördömanden, vilket sätter press på Davids relationer och hans plats i samhället. Rollistan i Gud Fader och tattaren ger liv åt dessa komplexa karaktärer, där Ulf Palme spelar David och Adolf Jahr gestaltar den skrämmande fadern.
Teman som identitet, stigma och familjeband utforskas genom filmens handling, där Davids kamp för att bli accepterad trots sin bakgrund står i centrum. Filmen väcker frågor om hur förflutna synder kan påverka nuet och hur människor bemöter det okända. Recensioner av filmen har varierat, men dess betydelse ligger i dess skildring av sociala fördomar och den mänskliga strävan efter acceptans. För den som är intresserad av svensk filmhistoria och vill titta på en berättelse som berör, är detta en film som förtjänar uppmärksamhet.