Den levande döde är en svensk stumfilm från 1912, regisserad av Axel Breidahl. Filmen utforskar teman kring liv, död och människans kamp med sin egen existens. Handlingen kretsar kring kamrer Werner och hans dotter Alice, som befinner sig i en komplex situation där relationer och moraliska val ställs på sin spets. Genom karaktärernas interaktioner får vi en inblick i deras inre liv och de svårigheter de står inför. Rollistan i Den levande döde inkluderar Peter Nielsen som Werner, Inga Meyer som Alice, samt Birger von Cotta-Schønberg och Poul Welander i andra betydelsefulla roller.
Filmen hade ingen svensk biopremiär, men visades internationellt, vilket gör den till en intressant del av svensk filmhistoria. Recensioner från den tiden visar på filmens betydelse och dess påverkan på publiken. Den levande döde är en tidig representation av svensk filmkonst och bidrar till förståelsen av filmens utveckling under tidigt 1900-tal. För den som vill utforska svensk filmhistoria är detta en film att titta på, både för dess stil och de teman den tar upp.