Balettprimadonnan är en svensk dramafilm från 1916, regisserad av Mauritz Stiller, som berättar historien om musikern Wolo och hans förälskelse för bondflickan Anjuta. Anjuta, som tvingas dansa för sin styvmor och hennes berusade gäster, får en chans att förändra sitt liv när Wolo, som spelar violin, uppmuntrar henne att söka till balettskolan. Hennes talang blir tydlig när hon genomför ett imponerande inträdesprov, men deras väg mot lycka hotas av greven Orsky, som vill separera dem genom att erbjuda Wolo en utbildning utomlands. Rollistan i Balettprimadonnan inkluderar starka prestationer av Jenny Hasselquist som Anjuta och Lars Hanson som Wolo, vilket ger filmen en känsla av autenticitet och djup.
Filmens teman kretsar kring kärlek, ambition och de sociala hinder som kan stå i vägen för att följa sina drömmar. Balettprimadonnan har fått positiva recensioner för sin skildring av kampen mellan personlig frihet och yttre krav. Dess historiska betydelse förstärks av filmens återupptäckte kopia, som restaurerades på 1990-talet efter att ha varit försvunnen i många år. Att titta på denna film ger en inblick i tidig svensk filmkonst och dess förmåga att beröra universella känslor och dilemman.